Smyckesolfågel

Smyckesolfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSolfåglar
Nectariniidae
SläkteCinnyris
ArtSmyckesolfågel
C. pulchellus
Vetenskapligt namn
§ Cinnyris pulchellus
Auktor(Linnaeus, 1766)
Synonymer
Nectarinia pulchella

Smyckesolfågel[2] (Cinnyris pulchellus) är en afrikansk fågel i familjen solfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende

Smyckesolfågeln är en mycket liten fågel med en kroppslängd på 10 centimeter, även om hanens långa stjärt lägger till ytterligare fem. Den har en medellång, tunn, och nedböjd näbb samt borstspetsad tubformad tunga, båda anpassningar till solfåglarnas föda nektar. Hanen har svart huvud, lysande metalliskt grön ovansida, scharlakansfärgat bröst kantat av gult samt svart buk. Honan är brun ovan med gulaktig undersida.[4]

Läten

Det vanligaste lätet är ett dämpat tjippande, medan sången består av en ljus ramsa typisk för solfåglar.[5]

Utbredning och systematik

Smyckesolfågeln förekommer från Senegal till Mali, södra Niger (Aïr Massif), Uganda och östra Sudan. Tidigare inkluderades juvelsolfågeln i arten, men denna urskiljs som egen art, sedan 2016 av Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN, sedan 2024 även av IOC.

Levnadssätt

Solfåglar är en grupp små tättingar som huvudsakligen lever av nektar, men också intar insekter, särskilt när de matar sina ungar. Flykten är snabb och direkt. De flesta arter kan suga nektar från blommor genom att ryttla som kolibrier, men sitter oftast den mesta av tiden.

Smyckesolfågeln påträffas i en rad olika öppna miljöer med spridda träd, bland annat savann, buskområden nära vattendrag, mangrove, trädgårdar och stränder.[6] Arten lägger ett eller två ägg i ett hängande bo i ett träd.[4]

Status och hot

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig på basis av stort utbredningsområde och stora, stabila populationer. Antalet har inte uppskattats, men den beskrivs vanlig.[4]

Referenser

  1. ^ Birdlife International 2016 Cinnyris pulchellus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi :  10.14344/IOC.ML.14.2.
  4. ^ [a b c] Mann, Clive F.; Cheke, Robert A. (2010). Sunbirds: A Guide to the Sunbirds, Flowerpeckers, Spiderhunters and Sugarbirds of the World. Bloomsbury Publishing. sid. 281–282. ISBN 978-1-4081-3568-6. https://books.google.com/books?id=AeutEaTRyswC&pg=PA281 
  5. ^ Cheke, R., J. del Hoyo, N. Collar, C. Mann, and G. M. Kirwan (2020). Beautiful Sunbird (Cinnyris pulchellus), version 1.0. In Birds of the World (S. M. Billerman, B. K. Keeney, P. G. Rodewald, and T. S. Schulenberg, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.beasun2.01
  6. ^ Cheke, R. (2016). ”Beautiful Sunbird (Cinnyris pulchellus)”. Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. http://www.hbw.com/node/60037. Läst 19 oktober 2016. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör smyckesolfågel.
    Bilder & media
  • Wikispecies har information om Cinnyris pulchellus.
    Artförteckning
  • Läten på xeno-canto.org
Katalogdata
​​​​​​  GBIF: 7340702​​​  Inaturalist: 145169  ITIS: 916435  IUCN: 103799817  NCBI: 632599​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​  Avibase: 00D5E1C6B9B8D348​​​  Xeno-canto: Cinnyris-pulchellus​​​​​​