Sjökrigshögskolan (KSHS) |
Vapen för Svenska marinen tolkat efter dess blasonering. |
Information |
---|
Officiellt namn | Kungliga Sjökrigshögskolan |
---|
Datum | 1898–1961 |
---|
Land | Sverige |
---|
Försvarsgren | Marinen |
---|
Typ | Militärhögskola |
---|
Roll | Utveckla och utbilda |
---|
Del av | Marinstaben |
---|
Efterföljare | Militärhögskolan |
---|
Storlek | Militärhögskola |
---|
Högkvarter | Stockholms garnison |
---|
Förläggningsort | Stockholm |
---|
Befälhavare |
---|
Skolchef | Bertil Larsson [a] |
---|
Tjänstetecken |
---|
Sveriges örlogsflagga | |
---|
Sjökrigshögskolan (KSHS), var en skola för officersutbildning inom svenska marinen, som verkade i olika former åren 1898–1961. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison, Stockholm.[1][2][3]
Historik
Kungliga Sjökrigshögskolan (eller bara Sjökrigshögskolan) inrättades den 11 mars 1898. Tidigare hade motsvarande utbildningen bedrivits i begränsad utsträckning vid Högre artilleriläroverket i Marieberg i västra Stockholm. Den 30 september 1961 upplöstes och avvecklades skolan tillsammans med Krigshögskolan och Flygkrigshögskolan, och utbildningen överfördes till den nya skolan Militärhögskolan.[2]
Verksamhet
Sjökrigshögskolan ansvarade för utveckla kompetens samt utbilda marinens officerare för att fullfölja sjöförsvarets syfte. Utbildningen bestod av en ettårig allmän kurs för subalternofficerare, samt ettåriga fortsättningskurser (allmänna, artilleri-, torped- och minkurserna) för officerare som genomgått allmän kurs. Ämnena i den allmänna kursen bestod av strategi, taktik, kustfästningslära, landtkrigskonst, militär kustgeografi, artilleri, torpedlära, minlära, fysik och matematik (matematik var valfritt). I fortsättningskurserna bestod undervisning dels av specialämnen, men även ämnen från den allmänna kursen förekom. Sjökrigshögskolans ständiga personal utgjordes av en chef, en adjutant, bibliotekarie, lärare i 15 ämnen, repetitörer och en vaktmästare. Tillstånd att följa undervisningen i ett eller flera ämnen kan av chefen lämnas såväl marinen tillhörande person av officers rang som officer tillhörande armén.[1]
Förläggningar och övningsplatser
Förbandschefer
Förbandschefen för Sjökrigshögskolan titulerades skolchef.[3]
Namn, beteckning och förläggningsort
Namn Kungl. Sjökrigshögskolan | 1898-03-11 | – | 1961-09-30 | Beteckningar KSHS | 1898-03-11 | – | 1961-09-30 | | |
Galleri
-
"Grå Huset" på Östermalmsgatan 87
-
"Grå Huset" på Östermalmsgatan 87
-
"Grå Huset" på Östermalmsgatan 87
-
"Grå Huset" på Östermalmsgatan 87
Se även
Referenser
Anmärkningar
Noter
- ^ [a b] Sjökrigshögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
- ^ [a b] Braunstein (2011), s. 141
- ^ [a b] Kjellander (2007), s. 209
Tryckta källor
- Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9
- Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3 (inb.)
Svenska marinens historiska och aktiva staber, förband och skolor |
---|
| Högre ledning | | | | Regional ledning | | | Försvarsgrens- gemensamma enheter | | | Flottan | | | | | | | Flottstyrkor | Göteborgseskadern • Göteborgsavdelningen • Härnösandsavdelningen • Karlskronaavdelningen • Norrköpingsavdelningen • Norrlandsavdelningen • Stockholmsavdelningen • Väneravdelningen • Visbyavdelningen • Ålandshavseskadern | | Divisioner | | | Skolor | | | Örlogshamnar | | | Operationsbaser | Hemsöbasen • Gräddöbasen • Saxarfjärdsbasen • Södertörnsbasen • Orrfjärdsbasen • Fårsösundsbasen • Stockholmsbasen • Järnaviksbasen • Blekingebasen • Grebbestadsbasen • Gullmarsbasen • Marstrandsbasen | | Stationer och depåer | |
| | Kustartilleriet | Regementen | | | Brigader | | | Centrum och Skolor | |
| | Amfibiekåren | Regementen | | | Bataljoner | 1. amfibiebataljonen • 2. amfibiebataljonen • 3. amfibiebataljonen • 4. amfibiebataljonen • 5. amfibiebataljonen • 6. amfibiebataljonen | | Skolor | |
| | Marinflyget | | | Namn i fetstil är aktiva förband, skolor eller centrum |
|
Nuvarande och tidigare skolor och utbildningsanstalter inom Försvarsmakten |
---|
| Gemensamma | | | Armén | | | Flygvapnet | | | Marinen | |
|
Försvarsmakten |
---|
| Ledning | | | | Försvarsgrenar | | | Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND) | | | Stridskraft logistik (LOG) | | | Försvarsmaktens specialförband | | | EU:s stridsgrupper | | | Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor | | | Försvarsmaktens gemensamma centra | | | Utbildning | Försvarsmaktens militärhögskolor | | | Försvarsmaktens stridsskolor | | | Försvarsmaktens övriga funktionsskolor | | | Försvarsmaktens funktionsenheter | |
| | Försvarsmaktsgemensamma förband | | | Försvarsmakts- och totalförsvarsövningar | |
|