Kawamura Kiyoo
- Det här är en artikel om en person med japanskt personnamn; Kawamura är familjenamnet.
| Kiyoo Kawamura | |
 | |
| Född | 13 juni 1852[1] Banchō, Japan |
|---|---|
| Död | 16 maj 1934[1] (81 år) Tenri, Japan |
| Begravd | Shōju-in |
| Medborgare i | Japan |
| Utbildad vid | Kaiseisho Accademia di belle arti di Venezia  |
| Sysselsättning | Målare |
| Redigera Wikidata | |
Kawamura Kiyoo, född 1852, död 1934, var en japansk konstnär under Meiji- Taisho- och Showa-perioderna.
Kawamura Kiyoo föddes i slutet av Edoperioden i en av shogunens vasallers hushåll. Han var utbytesstudent i USA under Meijiperiodens början, och bestämde sig då för att bli målare. Efter det reste Kawamura i Frankrike och Italien, där han lärde sig oljemåleri.[2] Han återvände till Japan 1881 och blev en målare i Yōga-stil, det vill säga japanskt måleri med västerländska metoder. Genom att måla på dukar av silke eller bark skapade han en konstform unik för Japan.[3] Tillsammans med andra japanska konstnärer grundade Kawamura 1889 Meiji Bijutsukai, ett sällskap som förespråkade västerländsk konst i Japan och motsatte sig den ultranationalistiska rörelse som ville stoppa utländsk påverkan på den japanska konsten.[4]
Galleri
-
Nationens grundande, 1929 -
Porträtt av Tokugawa Iesato -
Vattenfall -
Tokugawa Iemochi, målning från 1884 -
Tensho-in, Tokugawa Iesadas gemål -
-
Drake och moln -
Sommarscen, ca 1890
Källor
- ^ [a b] japanskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ ”A Look at the Artists in Our Collection: Kawamura Kiyoo, A Pioneer of Modern Western-style Art | 那珂川町馬頭広重美術館”. www.hiroshige.bato.tochigi.jp. http://www.hiroshige.bato.tochigi.jp/archives/schedule/464. Läst 1 juli 2020.
- ^ Lee Jay Walker (25 februari 2018). ”Japanese art and Kawamura Kiyoo (1852-1934): Changing times but sublime continuity”. Modern Tokyo Times. http://moderntokyotimes.com/japanese-art-and-kawamura-kiyoo-1852-1934-changing-times-but-sublime-continuity/. Läst 1 juli 2020.
- ^ ”Section 2: The influence of French art within Japan”. www.ndl.go.jp. https://www.ndl.go.jp/france/en/part2/s2_2.html. Läst 1 juli 2020.
|
