Gulsippa

Systematik
Gulsippa

Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Ranunkelordningen Ranunculales
Familj	Ranunkelväxter Ranunculaceae
Släkte	Sippsläktet Anemone
Art	Gulsippa A. ranunculoides
Vetenskapligt namn
§ Anemone ranunculoides
Auktor	Linné, 1753

Gulsippa (Anemone ranunculoides) är en flerårig ört i familjen ranunkelväxter som blommar med gula blommor i april och maj. Gulsippan växer tämligen allmänt i Skåne och Gotland. Gulsippan är fridlyst i Blekinge, Jämtlands och Västernorrlands län.^[1]^[2] I Södermanlands och Västra Götalands län är det är förbjudet att gräva eller dra upp levande exemplar med rötterna, och att plocka gulsippor för försäljning.^[2]

Beskrivning

Gulsippan är en flerårig 10–25 cm hög ört med en lång krypande jordstam, som kan bilda stora bestånd där den trivs i lundar och lövängar. Blomstjälken bär tre flikiga kortskaftade svepeblad. Gulsippan blommar i april och maj, med två till tre blommor på varje stjälk. Blommorna är gula, 2 cm breda med 5 kalkblad. Efter blomningen bildas en frukt.^[1]^[3]

Gulsippan innehåller liksom andra ranunkelväxter ranunculin som övergår i giftet protoanemonin då växten krossas.^[4]

Varianter och hybrider

Gulsippan är mycket lik vitsippan när den inte blommar. Gulsippan har dock gula blommor och två blommor på per stjälk istället för vitsippans ensamma blomma. Vitsippan och gulsippan kan korsa sig och hybriden får blekt gula blommor och kallas svavelsippa.^[3]

Vitsippa, svavelsippa och gulsippa

Etymologi

Efterledet sippa kan spåras tillbaka till säper som använts för vitsippa i Nyland. Säper kommer i sin tur av det franska ordet, chapel, som svenskan lånat in via tyskan, schappel eller scheppel, ett ord som betecknar en 'blomsterkrans', ett 'diadem' men också 'kungakrona' och 'brudkrona'.^[5]^[6]

Släktnamnet anemone kommer från det grekiska ordet amona, 'från roten'.^[4] Artnamnet ranunculoides betyder 'lik ranunculus' och syftar på att blomman liknar smörblommans (ranunculus) blommor.^[2]

Referenser

^ [a b] Olle G Olsson. ”Gulsippa”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gulsippa. Läst 6 maj 2015.
^ [a b c] ”Gulsippa, Anemone ranunculoides”. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/frovaxterfanerogamer/vaxterpavaren/varvaxter/gulsippa.6071.html. Läst 6 maj 2015.
^ [a b] ”Gulsippa”. Den virtuella floran. Naturhistoriska riksmuseet. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/anemo/anemran.html. Läst 2 maj 2015.
^ [a b] Anna Johansson. ”Anemone nemorosa”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924013546/http://www.fkog.uu.se/course/essays/anemone_nemorosa.pdf. Läst 2 maj 2015.
^ Ingemar Unge (2009). ”Rebusen hör i hop med karnevalerna”. Tidningen Vi. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518095149/http://vitidningen.episerverhotell.net/templates/PrintPage.aspx?id=11094. Läst 2 maj 2015. Arkiverad 18 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ Wessén, Elias (1979[1973]). Våra ord: deras uttal och ursprung – kortfattad etymologisk ordbok (2., tillök. uppl., 3. tr.). Stockholm: Esselte studium. sid. 393. Libris 8347876. ISBN 91-24-19975-3. https://runeberg.org/varaord/0403.html